Vila i frid älskade Tippan ♥

Igår lämnade våran älskade Tippan oss och jordelivet. Vi är så otroligt ledsna och det gör så fruktansvärt ont. Fina älskade hundflicka som skänkt så mycket glädje och kärlek i alla år. Hon skulle fyllt 12 år i oktober. Hon har varit dålig i magen en längre tid och vi har uppsökt veterinär för symptomen tidigare men inte hittat nåt direkt fel. Blodproven har visat på friska lungor njurar och lever. Igår var jag in för att lämna avföringsprov och eventuellt sätta dropp på henne eftersom hon den sista veckan börjat kräkas. Hon var så duktig när veterinären undersökte henne och han tog hennes lilla vackra huvud i sina händer och tittade henne i ögonen och sa hur otroligt söt hon var. Ja sa jag stolt hon är världens vackraste! Efter undersökningen fick jag lämna henne där på djursjukhuset för dropp och vidare utredning. Kändes ensamt och hemskt att gå ut med tomt koppel och halsband, men tröstade mig med att jag iaf skulle få hämta henne sen. Mattes hjärta! ♥ Telefonen ringde när jag satt hos Monica på nagelsalongen, en tid som var bokad sen länge, annars hade jag aldrig gått dit eftersom jag var så orolig, och det var veterinären. Hon berättade att det inte alls såg bra ut med Tippan. Hon babblade på om massa förändringar och inflammationer, men jag hörde bara hälften av vad hon sa när tårarna forsade ner för mina kinder. Detta händer inte! Inte med min prinssesa, min bästa vän och oerhört älskade hund! Rusade ut från Monica som också grät och ringde till Anders. Han kom direkt och vi åkte in till Tippan på djursjukhuset. Vi fick träffa Tippan i ett rum och veterinären förklarade igen att det var cancer i tjocktarmen, förändringar i livmodern och en stor urinsten i urinblåsan. Tjocktarmen går inte att operera så det fanns inget val. Det var här det skulle sluta detta underbara lilla liv. Jag som bara skulle ta henne till veterinären och sen får jag aldrig hem henne igen. Så makabert och ofattbart.

Sista bilderna på min älskade Tippan. Hon ser så hel ut på utsidan och med glad svans.

Alltid så tapper.

Vi höll henne i våra armar till hon tog sitt sista andetag. Jag pussade på hennes lena grå tinningar som jag alltid har gjort och husse gav henne lite massage som hon älskade att få, och jag tror och hoppas att hon kände sig trygg och älskad. Älskad för alltid och saknad! ♥ Vila i frid min fina! ♥

Published with Blogger-droid v2.0.10