Sitter i soffhörnet där vi brukar sitta. Jag och Tippan. Tankarna samlas. Känner mig ledsen och ensam. Hon brukar ju alltid vara vid min sida. Skulle aldrig avvika. Kommer alltid efter mig när jag går in i köket eller går in på toa. Ibland bara för att kika lite i smyg. För att kolla att jag är där, och sedan lägga sig i soffhörnet igen. Macro har gått ner till husse i sängen. Varit hit och kollat att jag är här men valt att mysa med husse. Det hade varit som vanligt om Tippan varit här. Hon och jag här och husse och Macro där, men nu känner jag mig ensam. Saknar min fina Tippan vid min sida. Ditt ljus är tänt. Du är älskad och saknad. ♥
Published with Blogger-droid v2.0.10
2 kommentarer:
Här kommer en kram från en annan änglamatte som vet precis vad du går igenom!
Alla känslor kommer tillbaka och sköljer över mig när jag läser om din fina Tippan och din stora sorg!
Man glömmer ju aldrig, men lär sig kanske leva med det tids nog.
Tack för din fina kommentar! Din omtanke värmer verkligen. Kram på dig
Skicka en kommentar