Kvällen blev inte riktigt som jag planerat. Skulle på foderutbildning kl 19, men vid 18-tiden ringde telefon. Någon grät i andra änden, till slut hörde jag att det var min kära vän Lena. Hennes hund hade sprungit bort och hade varit borta två timmar redan. Hon undrade om jag kunde hjälpa henne att leta efter den lilla tiken, en dvärgpinscher och väldigt lik min Tippan. Självklart kunde jag det. Satt nyduschad i morgonrock och hade precis börjat äta. Kastade på mig kläder och tog Tippan under armen och gasade ut till Lenas jobb, där hunden försvunnit. Svårt att veta var man ska leta, för är det hemma dom försvinner så kan man gissa att dom söker sig hemåt efter ett tag, men på en okänd plats kan dom springa åt vilket håll som helst. Vi var till slut tio personer som letade åt alla håll och en som var kvar på utgångspunkten hela tiden, ifall hon skulle dyka upp där. Ringde jobbet och meddelade att jag inte skulle hinna till utbildningen, och fortsatte leta. Började få panik när solen blev lägre och lägre, nu hade hon varit borta fyra timmar, tänk om vi inte hittar henne... Plötsligt ringer mobilen och det är Lena igen gråtandes, av glädje denna gång.
-Jag har hittat henne! Tjoho, det var det jag ville höra. Tog bilen och mötte upp henne, långt från den plats hon försvann ifrån, mitt på en åker stod hon. Så skönt att hon är tillbaka, tack och lov! Slutet gott, allting gott. Kram på er
3 kommentarer:
Vilken pärs!!!!
Skönt att det löste sig!
KRAMAR!
Usch det där påminde mig om när lilla tippan fastnade under ladan, hua! :( Tur att hon hittades oskadd iaf! :)
Du är en riktig klippa du, TACK snälla för hjälpen! Kram gumman
Skicka en kommentar