Efter träning strömmar enorfinerna och man mår bra!
Jag kommer på mig själv med att vara lite smått irriterad, över absolut ingenting. Lite rastlös, men något sorts kryp i kroppen som jag inte riktigt kan sätta fingret på. Otillfredställd på något vis. Inte nöjd och harmonisk och lugn, utan men en oroskänsla i magen.
Inget tillstånd jag vill befinna mig i så jag börjar bena i min tankegång, och tror det beror på att jag är sjukt understimulerad efter en vecka utan något som helst att göra. Ingen träning, inget jobb, ingen social tid med vänner, inget skitsnack med jobbarkompisarna.
Dessutom har jag haft häst i hela mitt liv, och ni som har häst eller har haft vet att det tar mycket tid. Tid som jag nu har över. En omställning i sig att inte varje dag måsta åka iväg till stallet. För första gången i mitt liv kan jag bara vara hemma hela dagen och stanna i sängen om jag vill. Om jag vill. Både skönt och lite skrämmande.
Jag är en social männinska och ändå inte. Hur ska jag förklara? Tycker om att umgås med människor men inte alltid och inte till vilket pris som helst. Jag har mina stunder då jag väljer att vara själv. Unna mig egentid hemma, eller shoppa själv, gå i skogen med min hund själv utan att behöva vara trevlig eller behöva prata. Men mest vill jag omge mig med familj och vänner, huvudsaken man själv kan just välja.
Det är tur för mig att jag har bra jobbarkompisar som jag kan dela det mesta med, för dom träffar jag ju så gott som varje dag. Och fina vänner såklart och världens bästa man!
Och en blogg som jag kan skriva av mig i, för nu känns det bättre! Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar