Då, inte nu, men igen...

För ett år sedan kom jag i mina "smaljeans" vi flesta har väl ett par i garderoben som hänger där och retas. För ett år sedan tog jag mod till mig och drog på mig dom och då kändes det som att jag kunde retas tillbaka med jeansen! Nu kan dom retas med mig igen...kommer absolut inte i dem. Jag behöver inte ens prova. Men jag ska i dem igen! Är så otroligt trött på fett. Det är fult och äckligt och i vägen. Tungt och otympligt att bära runt på. Fel helt enkelt. Fett är fel. Nu, just nu låter jag det bero. Hjärtat ligger nyopererad på akademiska och kommer snart hem. Det finns viktigare saker än bränna fett. Men snart tar jag tag i fettet. Ett hårt fast grepp tar jag, för vad jag vet har vi bara ett liv och en kropp. Det måste gå trots min dumma hypotyreos. Klart det gör! Måste bara hitta ett nytt sätt att lyckas bli av med det och hålla det borta. För vill man ha ett nytt resultat måste man hitta en ny väg till att få sitt resultat.

Japp så är det! Simple as that! Puss på er!